Behandling med läkemedel

Medicineringen fastställs enligt sjukdomens svårighetsgrad och omfattning. De flesta IBD-läkemedel hör till den lägre specialersättningsklassen, vilket betyder att FPA-ersättningen är 65 %. Patienten kan få en anteckning om specialersättning på sitt FPA-kort på basis av ett läkarintyg.

Vid egenvård kan medicineringen ökas enligt läkarordination när symtomen uppstår, och vid behov ska patienten kontakta vårdstället.

Det verksamma ämnet i SASP, dvs. salazosulfapyridin (Salazopyrin®) är mesalazin som av sulfapyridin transporteras till tjocktarmen. Sulfa kan ge allergiska symtom och inverka menligt på fertiliteten hos män.

I sjukdomens aktiveringsfas inleds ofta kortisonbehandling (Prednison®, Lodotra®, Prednisolon®, Entocort®, Budenofalk®, Colifoam®, Solomet®, Solu-Medrol®, Medrol®) antingen i tablettform, som rektalskum eller med injektioner eller infusioner på sjukhus. Behandlingen lugnar inflammationen och lindrar i allmänhet symtomen snabbt, men försämrar samtidigt motståndskraften mot infektioner. Kortisonbehandling under en lång tid är på grund av biverkningarna inte att rekommendera.

Immunsupressiv medicinering, dvs. cellgifter (Imurel®, Trexan®, Metoject®, Mercaptopurin Orion®) används om sjukdomen inte lugnar sig med 5-ASA- och kortisonbehandling. Effekten av dessa cytostatika (cellgifter) inträder långsamt under loppet av 3–6 månader, och behandlingen ska fortsätta under 3–5 år.

Vid behandling av svår IBD kan man använda biologiska läkemedel (Humira®, Remicade®, Entyvio®, Remsima®, Inflectra®, Stelara ®), som påverkar inflammationens transmittorsubstanser eller förhindrar aktiviteten i de vita blodkroppar som upprätthåller inflammationen. Vissa biologiska läkemedel ges som infusion på sjukhus, andra kan patienten injicera själv hemma. Biosimilarer är exakta kopior av biologiska läkemedel och motsvarar dessa vad gäller både säkerhet och effekt.

Antibiotika är en förstahandsbehandling endast vid fistlar och bölder.

Receptfria mediciner för att behandla inflammation och smärta, t.ex. ibu- eller ketoprofein kan förvärra Crohns sjukdom och öka blödningsbenägenheten. Paracetamol är ett tryggare alternativ vid smärta och feber.

Vid behandlingen av Crohns sjukdom hos barn används samma läkemedel som för vuxna, men behandlingseffekten avseende barnpatienters längdtillväxt måste beaktas.